Låter ju hälsosamt (varning: ironi)

På väg hem från jobbet möttes jag av denna annons vid pendelstationen:

Av annonsen att döma låter det ju nästan som rena hälsodrycken! Varför dricker jag kranvatten till maten när denna "naturliga" dryck finns som alternativ?

Glöm inte tänderna!

Det gemensamma, oavsett vilken diet som förespråkas i media idag, är att det är mer regel än undantag att det kopplas samman med viktnedgång. Desto snabbare och ju fler kilo du minskar i vikt, desto "bättre" är dieten. Vikt hit och vikt dit. Givetvis finns det starka samband mellan vikten och många av vår tids vanligaste sjukdomar, men något som ytterst sällan lyfts fram i samband med dieter är effekterna på tandhälsan.

Jag har tidigare skrivit om mina upplevelser med mina tänder och tänkte här ge den senaste statusen. Efter att ha återkommande haft "småhål" vid mina kontroller resulterade mitt första tandläkarbesök efter att jag lagt om mina kostvanor till att mitt sedan tidigare begynnande hål inte hade ökat i storlek och därmed inte behövdes lagas (detta skedde ca 9 månader efter att jag drastiskt lagt om mina kostvanor = minskat sockerintaget). Efter att nu nyligen ha haft mitt årliga besök (nu nästan 2 år efter kostomläggningen) kunde min tandläkare återigen konstatera att det påbörjade hålet inte behövdes lagas utan istället, till hans stora förvåning, hade minskat i storlek! Givetvis har jag informerat honom om att jag försöker mer eller mindre undvika allt socker (ja, vem kan helt undvika det idag...?) vilket som ni säkert alla kan lista ut är något som både uppskattas och rekommenderas. Men vad är alla tandläkare / tandhygienister när det ska pratas om hälsa? Vad är tandläkarna / tandhygienisterna när Livsmedelsverket fortsätter rekommendera att 10% av energiintaget ska komma från socker?

För mig har mitt minskande sockerintag (väljer att uttrycka mig så istället för bokstavsförkortningar som LCHF eller lågkolhydratskost då det är mer rakt på sak vad det handlar om; jag undviker socker, direkt eller indirekt!) inneburit lägre vikt, mindre midjemått, snabbare kilometertid SAMT bättre tandhälsa! Glöm inte tänderna!

Åter tillbaka till bloggen samt från Åreresan

Efter en längre tids tystnad kommer jag nu återigen ta upp skrivandet här på bloggen. Som en härlig nytändning har jag den gångna helgen, tillsammans med min fru, varit i Åre för en långweekend bestående av avkoppling, god mat och löpning!

Vår ursprungliga plan var att nyttja kabinbanan och ta oss upp mot toppen på Åreskutan för att därefter springa upp till Toppstugan och vidare runt skutans topp. Väl på plats skrotades denna plan och ersattes av följande: vi springer hela vägen upp till Toppstugan! Fredagen började med en lättare tur längs sjön för att mjukna till i kroppen efter dels resan dels efter ett längre träningsuppehåll.

På lördagen var det så dags för provet. Med en klarblå himmel uppenbarande sig Åreskutan framför oss när vi strax efter kl 11 lämnade Holiday Club. Med löparryggsäcken (Salomon XT Wings 10+3 vest, som jag för övrigt starkt kan rekommendera för löpning med lättare packning) fylld med två liter vatten, ombyteskläder, lite nötter och kamera blickade vi fram mot de väntande 1100 höjdmetrarna som nu stod mellan oss och Toppstugan. Med lätta och korta steg påbörjade vi de drygt 6 km genom att ta oss via Totten upp mot Sadeln för att därefter svänga av vidare mot Toppstugan och komma upp den östra sidan.

Någon löpning hela vägen blev det inte utan på de brantare partierna gick vi (nästintill klättring på den avslutande etappen) men så var den vägda lutningen också ca 18 grader. Däremot på de mer flackare partierna och mer modest lutning studsade vi fram över fjället. Hösten färger lyste härligt och gjorde inramningen total.

Efter 1 timme och 59 minuter slog vi nävarna i väggen på Toppstugan och kunde med leenden konstatera att vi klarade av turen under två timmar. Den sista delen av stigningen var rätt stenig och höjden började märkas av genom en kyligare luft och mera vind med kalla kinder som följd. Ombytet till torra kläder var nödvändigt för att inte bli nerkyld och efter ett snabbt skifte tog vi varsin kaffe på Toppstugan.

Vägen ner mot kabinbanan rullade på lätt. Minus 200 höjdmeter och ca en kilometers löpning var ingen större utmaning utan snarare en underbar känsla att lätt och ledigt studsa ner från toppen. Väl nere vid kabinbanan utnyttjade vi bekvämligheten och åkte ner. Vi hade ju trotts allt sprungit uppför...

Plötsligt händer det!

Plötsligt händer det! Idag kunde ha blivit en sådan där dag där allt bara går fel; från morgon till kväll. Men så blev det istället helt tvärt om! 

Vaknade imorse med något av varje söndagsmorgon största skräck; till viss del fortfarande trött samtidigt som man inte kan få ro att somna om. Efter några minuters funderingar kastade jag så in handduken, gick ner till köket för att göra morgonkaffet allt inramat av tysthetens hus som fortfarande sover. Köksklockan visar på halv sju när jag sitter i soffan men en välsmakande latte samtidigt som jag bläddrar i tidningen. 

Efter ett tag börjar jag min vana trogen fippla med min mobil och kommer efter ett tag in på skidspår.se och kollar in de senaste spårrapporterna. Till min stora förvåning får jag reda på att spåren tydligen blivit körda kvällen innan och fått toppbetyg. Fundersamt tittar jag ut genom fönstret, tänker och inser att det inte snöat något sedan igår. Direkt där och då får jag impulsen: ”jag ska åka skidor!”. Latten är urdrucken, tidningen färdigläst och övriga husen sover så som det ska göra en söndagsmorgon vid sjusnåret. Inom loppet av tio minuter är jag ombytt, bilen utkörd, den obligatoriska lappen är skriven och ligger på köksborden för att berätta om min tillflyktsort.  Jag är på väg till ett morgonpass i skidspåret! 

Parkeringsplatsen gapar fortfarande tom sånär som på de tiotalet bilar som också har letat sig dit denna morgontimme. Framför mig ligger så skidspåret; två perfekta spår på varsin sida om en bred och orörd manchesterbädd. Det är på denna räfflade bädd som jag ger mig ut. Klockan har inte slagit åtta, huset därhemma sover fortfarande och det som tidigare såg ut att bli början på en lång och tung dag är nu utbytt till en underbar start på en härlig söndag! Plötsligt händer det!

Premiär för nya skateskidor!

Då så har premiären ägt rum för mina nya skateskidor! Som jag skrev tidigare funderade jag på att införskaffa ett par skateskidor för att kunna ta tag i skateåkningen fullt ut. Efter viss fundering slog jag till förra helgen och beställde ett par från Pölder Sport. Det blev ett par Madshus Hypersonic Carbon Skate R. I torsdags kom de med posten och idag provade jag dem på en 7,5 km slinga med en härlig skatebädd, klarblå himmel och solen skinande i ansiktet.

Detta var tredje gången som jag fullt ut åkte skate, tidigare var under mellandagarna. Som jag då skrev var jag fundersam hur mycket utrustningen skulle spela roll för farten/tekniken. I julas åkte jag med mina vanliga klassiska skidor, tillhörande pjäxor och normala stavar. Idag hade jag förutom mina nya skidor även skatepjäxor (som jag köpte i samband med skidorna) även inhandlat 10 cm längre stavar. Resultatet blev att jag kapade min kilometertid med över minuten (-1 min 15 sek)! Kan inte säga att jag är i bättre form idag jmf med i julas, terrängen var något mer kuperade idag än i julas. Ändå gjorde det så mycket på tiden. Min enkla analys är att materialet har påverkan vilket jag inte trodde i förväg. För mig har pratet om materialval, när det gäller oss vanliga motionärer, förknippats med en dålig ursäkt för att man inte har varit tillräckligt tränad. Jag har idag omprövat min ståndpunkt i den fråga. Materialet påverkar resultatet!

Från LCHF via Kolhydratreducerande till Sockerundvikare!

Överallt kan vi läsa om olika sätt att äta och dieter med mer eller mindre kryptiska namn florerar i media och i lunchrummen. Det verka finnas någon form av drivkraft till att sätta en etikett på sina matval och på så sätt göra det legitimt att äta det man gör. Jag förstår, jag har gjort likadant själv. Men är det så sunt och varför gör vi det? Är det för att rättfärdiga oss att äta just det vi gör eller säga nej till något annat? Blir det begripligt? Alla dessa bokstavsförkortningar hit och dit som många svänger sig med med som ibland ter sig ha lika många definitioner som det finns förespråkare.

Mitt mål med att berätta för min omgivning har inte drivits av behovet av just etiketten i sig utan att dela med mig och sprida de erfarenheter jag gjort av att ändra mina kostvanor. Visa på hur fel väg vår matkultur styr mot med tillsatser och överkonsumtion av för kroppen skadliga ämnen.

I början förklarade jag mitt matval med att jag äter enligt LCHF-metoden. Detta fick några konsekvenser; det tenderade att uppfattas som negativt och som osunt. Människor fick föreställningar som att man endast äter fett och inget annat. Definitionen LCHF är dessutom ganska otydlig. Det finns inom LCHF-rörelsen olika undernischer: strikt-, liberal-, träningsliberal-LCHF mm. Alla med olika syn på en av grundstenarna: mängden kolhydrater i kosten.

Efter att ha upplevt det som otydligt för min omgivning över mitt kostval började jag att förklara mitt matval med att jag väljer att äta så lite kolhydrater som möjligt. Genast kunde man märka några skillnader jämfört med "LCHF-etiketten". Den direkta negativa koppling uteblev men fortfarande fanns en känsla av "modediet" med i omgivningen. Fördelen var dock att det blev mer tydligt över vad det var man undvek; nämligen kolhydraterna. Däremot varför var inte lika tydlig. Den generella kopplingen som omgivningen gjorde var att koppla det till viktminskning och bantningskur.

Detta fick mig att återigen tänka kring frågan: hur kan jag berätta för min omgivning vad mitt kostval grundar sig på och varför? Och nu tror jag att jag har svaret! Jag undviker socker! Fördelarna? Alla vet vad socker är och att det inte är bra att äta socker. Inga negativa reaktioner utan snarare tendens till politiskt korrekthet över etiketten. Nackdelar: få ser den direkta kopplingen mellan kolhydrater och socker! Här är väl den stora utmaningen i socker-valet. Att (strö)socker är dåligt vet vem som helst (även om det gladeligen konsumers i vardagen) men att kolhydrater ombildas till socker i kroppen och får samma effekt är desto mindre känt. Här ser jag dock en tydlig uppgift som vi alla kan bidra med: förklara och informera för vår omgivning att kolhydrater är socker. Jag lägger hellre 10 min på att förklara att kolhydrater är socker än 5 min på att förklara att LCHF inte bara innebär fett och kött.