Vilka kopplingar har de svenska kostexperterna till läke- och livsmedelsindustrin?

I svensk media är det oftast samma experter inom kost och hälsoområdet som uttalar sig kring vilka faror som finns med olika dieter och som ständigt kommer med sina pekpinnar kring vad som är bra och nyttig kost. Men vad har de för bakgrund och i vems intresse talar de för; samhällsintresset eller egenintresset?

För er som har läst t ex Ralf Sundbergs bok "Forskningsfusket!" så har ni fått en bra bild över vilka kopplingar som finns bland internationella forskare och industrin. Även några svenskar nämns men nu har Frank Nilsson (författare till bl a boken "Istället för doping") sammanställt en lista på några av de tre vanligaste experternas som figurerar i media och dess kopplingar till industrin i en artikel på kostdemokrati.

Hur länge ska det få pågå att personer som har uppdrag eller får ekonomiska bidrag från t ex McDonallds eller Coca-Cola samtidigt får agera som talesperson för vad som är sunt och riktig kost? När ska media uppmärksamma på fullaste allvar vilka intressen som kan ligga bakom experternas uttalanden?

9 månader: -14 cm och -11 kg

På nio månader har det hänt en del! Mätte till 96 cm i midjemått och en vikt på 75 kg i januari 2012. Nu i september är utfallet 82 cm och 64 kg. En tydlig förändring, och förbättring, samt resultatet av vad en lågkolhydratkost och träning kan göra för en.

Före

Efter

"Livsmedelsverkets senaste bottennapp"

Sven-Erik Nordin kommenterar på kostdemokrati.se Livsmedelsverkets senaste rapport om svenskarnas matvanor. Han konstaterar bl a att andelen svenskar som är diabetiker tredubblats samt andelen överviktiga/fetma fördubblats sedan nyckhålsmärkningen infördes 1989. Det innebär att vi under en tjugoårsperiod har fått ytterligare en kvarts miljon diabetiteker samt ytterliggare två (2) miljoner överviktiga. Detta under en period då Livsmedelsverket tryckt ut sina kostråd om att t ex äta mindre animaliskt fett till förmån för vegetabiliska fetter och kolhydrater.

"LCHF-laddning inget för långlöpare"

På marathon.se kan man läsa en artikel om hur man bäst har sin uppladdning inför långlopp. Man hänvisar bl a till fysiologprofessorn Bengt Saltin. Konceptet som lyfts fram är "Train low - compete high" dvs att träna med ett lågt intag av kolhydrater så att kroppen kommer igång med att omvandla fett till energi, däremot att öka intaget av kolhydrater inför tävling för att på så sätt öka sitt glykogenlager. Ett liknande upplägg presenteras bl a av Jonas Bergqvist.

Jag kan i artikeln ana en viss skepsis från författaren till att minska sitt kolhydratintag ("Men Bengt Saltin ger sig inte när det gäller att minska kolhydratintaget under träningsperioder"). Men det är ju ingen nyhet att idrottsrörelsen har en viss förkärlek till kolhydratskost. Det har såväl Jonas Bergqvist, Jonas Colting och Frank Nilsson redogjort för i sina böcker. Själv äter jag en LCHF-liberal kost och kommer så att göra även om jag nu ska springa Lidingöloppet. Dock kommer jag de sista 2 dagarna att lägga till någon potatis på min tallrik. Jag kommer heller inte dricka någon sportdryck under loppet. Får återkomma om två veckor för att berätta hur det gick.

Dagens officiella kostråd: Ät bullar och kakor!

I förra veckan kom Livsmedelsverket med sin rapport "Vad äter svenskarna?". Många har redan kommenterat och skrivit om rapporten på olika bloggar. Det har också skrivits en hel del om det i traditionella medier. Det finns mycket man kan ha åsikter om kring denna rapport (t ex att den baserar på 2000 individer som under 4 dagar skrev vad de åt. Detta ligger då till grund för hur svenskarna äter generellt) men det är en sak som får mig att reagera starkt; nämligen rekommendationen av sockerintaget!

"Tillsatt socker 

Högst 10 procent av energin bör komma från tillsatt socker och i genomsnitt ligger svenskarna under den nivån. 40 procent äter dock mer än denna mängd. De stora källorna till tillsatt socker är söta drycker, bullar och kakor, godis och choklad." (sidan 16 i rapporten) 

Notera att detta är under kategorin "Tillsatt socker" alltså inte det som finns naturligt i viss mat såsom frukt och grönt. Livsmedelsverket som är den som ger rekommendationer till vad vi svenskar ska äta för kost (och vars rekommendationer är vägledande för förskolor, skolor, sjukvård mm) rekommenderar att högst 10% av vårt energiintag bör komma från socker! Man har dessutom mod att skriva ut klart och tydligt varifrån man som konsument får detta nämligen "söta drycker, bullar och kakos, godis och choklad". Jag undrar när min förskola där mina barn går kommer att bli serverade kakor till sitt mellanmål...

Hur kan man ta en sådan här rekommendation på allvar? Jag var nyligen på mitt årliga tandläkarbesök och kunde stolt meddela min tandläkare att jag i princip har slutat med socker sedan senast vi sågs (måste ju erkänna att det är svårt att undvika tillsatt socker till 100%). Han kunde direkt konstatera att min tandhälsa hade förbättrats och att de sedan tidigare första tecken till hål var oförändrade jämfört med året innan. Vidare var han tydlig med sin rekommendation att inte exponera socker för mina barn. Jag undrar om Livsmedelsverket har varit i kontakt med tandläkarkåren innan man skrev sin rekommendation? Eller är den kår lika infekterad som läkarkåren bakom dagens kostråd?

Boktips! "Forskningsfusket!" av Ralf Sundberg

Då var det dags för mitt senaste boktips! Läste klart Ralf Sundbergs bok "Forskningsfusket!" igår kväll. Ralf redogör för hur dagens kostråd har kommit till och visar på de kopplingar som finns mellan läkemedels- och livsmedelsindustrin och myndigheter som livsmedelsverk, WHO mfl. Dessutom om hur, till synes, systematiska förvrängningar av resultaten i så kallade vetenskapliga studier görs. Att dessa studier fortfarande får kallas för vetenskapliga blir för mig ett mysterium.

Jag vill inte påstå att jag är i närheten av den forskarerfarenhet som Ralf Sundberg har men efter mina sex år på universitet har i alla fall jag blivit skolad att vetenskapen och objektiviteten är det viktiga och centrala i all forskning/undersökning. Att då förvanska resultat (t ex utesluta vissa slumpvis utvalda individer i undersökningar) för att på så sätt hävda att det finns ett visst samband mellan olika typer av kost blir för mig totalt främmande.

Det blir många förkortningar på olika organisationer i boken. Dessutom byter flera av organisationerna namn under historiens gång. I vissa fall blir det ibland svårt att hänga med på alla dessa organisationer och förkortningar samt vilka personer som figurerar i vilka (även om det ibland upplevs som om samma personer dyker upp överallt...). Det skulle vara ett bra tillskott till boken, och till såväl läsaren som till den allmänna debatten, om man kunde rita upp en översiktsbild på hur dessa olika organisationer och personer hänger ihop och vilka särintressen som ligger bakom (t ex vilka läkemedels- och livsmedelsindustrier). Personligen tror jag att detta skulle få upp ögonen än mer kring hur illa det är ställt med "vetenskapen" som ligger bakom dagens kostråd som i Sverige Livsmedelsverket står för (intressant att det inte är Socialstyrelsen...). Det kanske redan finns en sådan översiktsbild redan, skulle vara kul att ta del av den.

Jag kan varmt rekommendera boken till dig som vill veta mer om de bakomliggande orsakerna till dagens kostråd. För mig har det blivit än mer tydligt hur "sjuk" dagens medicin-/livsmedelsforskning ibland kan te sig.

Kan inramning bli bättre för löpning?

Igår, söndags, var jag ute på ett långpass; 18 km i härligt skogsmiljö! Försöker hålla uppe formen nu såhär två veckor före Lidingöloppet.

Inramningen igår var 14 grader, klar himmel och sol, i princip ingen vind (sprang i viss mån i lä inne i skogen) och med en omgivning som signalerar att hösten är på väg. Helt enkelt hur härlig inramning som helst.

Konsten att slå hål på myter

Överallt figurerar det "sanningar" om vad som händer när man äter olika sorters kost. Själv har jag stött på resonemang när jag påtalat min kosthållning med att "Jaja, men blodfetterna och blodkärlen korkar väl igen när du äter mer fettrik mat". För er som också stött eller stöter på denna kommentar kan jag här ge er ett tips hämtat från Ralf Sundbergs bok "Forskningsfusket" (som jag just nu läser):

"En annan liknelse som de massmediala myterna utnyttjar utgår ifrån att fett bidrar till att avloppen täpps igen i våra bostäder. Det är därför lätt att tro att stelnat fett också täpper igen våra kärl, som ju liknar rörledningar. Men då glömmer vi att propparna i avloppet beror på att fetter från diskvattnet stelnar när de kylts ner ett antal meter från diskhon. Vår kropp är ju faktiskt varm och fetterna därmed mjuka!"

Hur du kommer igång med framfotslöpning / barfotalöpning

Här är en mycket bra genomgång med praktiska övningar till att komma igång och hitta rätt hållning, frekvens mm för att successivt gå över från den vanliga hälisättningen till framfotslöpning.

Matrevolutionen - i videoformat

Om ni inte redan har läst Andreas Eenfeldts bok "Matrevolutionen" kan ni här få en försmak av innehållet.

Kost och träning - hur de hänger ihop

Bra föreläsning kring hur kost och träning hänger ihop. Jonas Bergqvist redogör över hur detta hänger ihop.

Så farlig är din läsk!

Ja, om det var någon som trodde att läsk var nyttigt kan det här kanske bidra till lite mer insikt i ämnet. Aftonbladet skriver idag om forskaren Hans-Peter Kubis studie kring vilka följderna är av att dricka läsk. Själv var det länge sedan jag drack någon.

Inspirerande läsning

Tänkte ge några tips på inspirerande läsning. Mycket nöje!

En bok som fått stort genomslag på senare tid och som legat på topplistan över sålda pockets är Andreas Eenfeldt "Matrevolutionen". Andreas går på ett pedagogiskt sätt igenom vad som har hänt under framförallt 1900-talets andra hälft gällande kostråd och vilka följer som detta har fått. Andreas har också en mycket intressant blogg kostdoktorn.se som jag varmt kan rekommendera. Det som får mig att bli riktigt upprörd när jag läser den är hur kostråden för de som har diabetes är utformade; att rekommendera diabetiker en kolhydratrik kost som höjer blodsockernivån för att sedan medicinera insulin för att sänka den samma är skrämmande. Hur kunde det bli så fel?

Om man vill få lite mer ingående beskrivning av hur kroppen fungerar och reagerar på olika typer av mat samt kopplingen till träning (såväl elit som motionsnivå) är Frank Nilssons "Istället för doping" att rekommendera. Denna bok är också den som fick skidskytten Björn Ferry att lägga om sitt kostupplägg inför OS då han senare tog guld. Frank redogör för vilja negativa effekter kolhydratladdning har på kroppen och vilka fördelar en lågkolhydratkost har på prestationsförmågan. En intressant del är förekomsten av mjölksyra som är kopplat till kolhydratkosten. Jag själv har nu praktiserat detta ett tag och kan bara instämma i att det stämmer. Jag själv känner inte att jag får mjölksyra i musklerna på samma sätt som tidigare vilket gör att jag orkar och kan träna bättre. Min återhämtning har också ökat vilket gör att motståndet till att gå ut och träna på nytt inte är lika stort.

För att ta nästa boktips (ninna-ninna-ni-i-na....) är det som ibland kan upplevas som barfotaboken nummer ett "Born to Run" av Christopher McDougall. Den bok som anses vara startskottet på det uppsving för "det nya sättet" (eller ursprungliga sättet) att springa. En otroligt inspirerade bok som fick mig att bara vilja fortsätta läsa men framförallt sätta igång och springa på allvar. I boken skildras förvisso ultralöpare men ett budskap kring lyckad löpning är att ha glädjen då man springer.

Tar vi och blandar "Matrevolutionen", "Istället för doping" och "Born to Run" får vi Jonas Coltings bok "Den nakna hälsan". Dagens idrottsrörelse får här en släng av sleven precis som i Frank Nilssons bok. Jonas gör också skillnaden mellan att elitträna och att vara hälsosam. Enligt Jonas är inte dagens elitidrottare några förebilder ur ett hälsoperspektiv då deras träning pressar kroppen till ytterligheter och dessutom specialiserar sig på endast några aktiviteter. Att ha en mångsidig träning kombinerat med bra kosthållning är vägen till ett hälsosamt liv.

En intressant detalj som genomsyrar alla dessa böcker är att det finns mer eller mindre konspiratoriska tankar kopplat till livsmedels-, läkemedels- och sportskoindustrin i dessa böcker.

Köpt mina första FiveFingers!

Då har det äntligen skett! Efter att under ett halvår funderat och läst på om barfotaskor har jag nu tagit steget (haha, dålig ordvits) fullt ut och inhandlat ett par FiveFingers KomodoSport. Det var inte lätt att navigera i djungeln av olika modeller men tror nu att jag hittat ett par som passar mitt ändamål.

Jag kommer att successivt börja vänja fötterna med att skorna genom att använda dem inomhus under en tid för att sedan ha den under nervarvningen på mina löparpass. Detta för att inte dra på mig några onödiga skador på fötterna. Någon som har bra tips och tricks får gärna höra av sig.

En vanlig Nilsson

Jag är 34 år, gift och har två barn. Bor utanför Stockholm i hus och har en kombi; helt enkelt "En vanlig Nilsson".

Sedan årsskiftet 2011/12 har jag förändrat både min kost och motion med, för mig sett, stora resultat. Det är de erfarenheterna som fått mig att starta denna blogg där jag kan dela med mig av vad jag har upplevt men också kommande erfarenheter.

Vad har då min förändrade kost och motion fått för resultat? Förutom att jag upplever mig som frisk, sund och stark känner jag en större ro och tillfredsställelse i allmänhet. Ser vi till de direkt mätbara resultaten har jag under perioden jan-2012 till aug-2012 (åtta månader) minskat mitt midjemått från 96 cm till 84 cm samt från 75 kg till 64 kg (är ca 175 cm lång). Ser vi till dessa två måtten är det just midjemåttet som jag tycker är mest intressant, själva vikten är för mig sekundärt.

Vad har då min förändrade kost och motion bestått av? Börjar vi med kosten har jag sedan årsskiftet ätit en lågkolydratkost där jag undvikigt socker och stärkelser i största möjliga mån. Det innebär bl.a. att jag undviker potatis, pasta och ris samt vetemjöl. Till en början tog det tid innan jag fann hur en varierad mat skulle kunna se ut men med dagens alla kokböcker och webbsidor med bra recept är det idag inga problem med att få till en stor variation av måltider, dessutom helt fantastiskt goda också! Jag har också en fru som är fantastisk på att hitta nya recept! Jag kommer längre fram att ge olika förslag på lyckade måltider och recept.

När det gäller själva motionen har jag, som så många andra säkert också har upplevt, tagit tag i motionerandet för att hålla på i några veckor för att sedan rinna ut i sanden (köpt det där gymkortet med tanken att gå 2-3 ggr per vecka som sedan resulterat i en gång i veckan som mest). Har också dragit på mig förkylningar, ömmande fötter och leder som bidragit till man tappat sugen och motivationen. I samband med min fokusering på den nya kosten har jag också förändrat mitt sätt att springa. Från att ha sprungit på ett traditionellt sätt med att landa på hälarna har jag successivt övergått till framfotalöpning, dvs landa på framfoten istället för hälen. Effekten har blivit mindre belastning på knän (som jag tidigare haft problem med). Dessutom har mitt löpsteg minskat i längd men ökat i frekvens vilket också minskar belastningen för ben och rygg. Då jag inte längre får känningar av dessa slitningar i kroppen har jag kunnat fortsätta att träna och bygga upp muskulaturen.  Kosten har också fått effekt på mitt motionerande; jag har ordentligt med energi och får inte längre mjölksyra i benen lika lätt som tidigare (återkommer med mer information kring det senare).

Som jag ser det hänger mina framsteg inom löpningen ihop med både kosten och löpsättet. Kosten ger mig en lättare kropp med bra energi, som möjliggör att jag kan motionera och hålla mig frisk.

Premiär för bloggen!

Tanken är nu att sakta börja fylla den här med innehåll kring mina intressen rörande lågkolydratkost, träning och hälsa.

Jag vill inte utge mig för att vara någon expert utan kommer endast att reflektera över mina erfarenheter och tankar som "en vanlig Nilsson".